tisdag 3 december 2013

The Hunger Games: Catching Fire

I lördags såg jag Catching Fire på bio. Alltså, jag sitter fortfarande och hoppar lite för jag är så glad över hur himla bra den var. Jag var inte alls förberedd på alla känslor så jag höll på att börja gråta ganska många gånger. Början var så himla bra och det känns som att de verkligen tog sig tid åt förklaringar och visa att distrikten håller på att resa sig emot the capitol. Att det finns hopp och att folk börjar våga kämpa emot.

Jag trodde att jag tyckte Hunger Games var bättre än Catching Fire. Men nu vet jag inte riktigt hur jag tänkte? Och det är inte bara att jag tycker den är bättre gjord, utan jag tycker mer om handlingen i andra delen. Själva arenan är mer fantasifull och karaktärerna är bättre. I Hunger Games brydde jag mig bara om Katniss och Peeta. Och Rue så klart. Vem har inte en svag punkt för den lilla tjejen? I Catching Fire var det annorlunda, jag brydde mig faktiskt om flera av dem. Finnick, han är ju hur skön som helst. Johanna, älskade scenen i hissen när hon presenterade sig på ett ganska blottande sätt, haha! Wiress och Mags tycker jag också om. Jag tror inte jag var den enda som fick en klump i magen av ömhet för Mags. Cinna och den helt perfekta klänningen han gjorde åt Katniss. Aaah, them feels.

Tråkigt att jag inte hann läsa om boken innan, det hade jag velat göra. Visst är det några saker jag önskar att de hade tagit med, som Katniss och staketet i början och förklarat twisten i slutet, för har man inte läst den så kanske det är lite otydligt? Men allt som allt så känns det ändå som att alla detaljer föll på plats och de gjorde verkligen boken rättvisa. Ska nog ta och läsa om dem när jag läst ut Konungens återkomst... heh. Och räkna dagarna tills Mockingjay har premiär.


Har du inte sett den än så gör det NU! ♥

2 kommentarer:

  1. Jag var också så himla glad efter, aldrig att jag trott att filmen skulle vara så bra som den var!

    SvaraRadera