torsdag 27 februari 2014

Stor book haul!

Hej hej hemskt mycket hej! Jag har under månaden släpat med mig 14 (!) böcker hem, måste visa upp dem för de är så fina och jag är kär i dem allihop redan.


Gjorde min första beställning från The Book Depository i början av månaden. Finfina böcker blev det! ♥

Bloodlines -
Första boken i en spin-off serie till Vampire Academy.
Saving Francesca - För att jag blev Melina Marchetta-frälst när jag läste Jellicoe Road.
The Unbecoming of Mara Dyer - Det är första boken i vad som ska bli en trilogi (tror jag). Jag är riktigt nyfiken på den här och har i princip bara hört bra saker om den.
The Perks of Being a Wallflower - Har velat läsa den i evigheter!
Stardust - Det är nästan lite pinigt, men jag har inte läst något av Neil Gaiman innan och har varit sugen på Stardust i flera år. Har hört att det inte är som filmen (som jag älskar), men det gör så klart ingenting så länge boken också är bra.


Från CDON's bokrea köpte jag en box med Divergent-trilogin. Awesome! Har nästan glömt av spoilern jag råkade läsa... Nästan. Har i alla fall bestämt mig för att läsa dem ändå, obviously. Från Adlibris blev det Jag, En. Den verkar väldigt intressant. :)


Från Adlibris köpte jag (inte på rea dock) Nordiska väsen! OMG! *fängörligt utbrott* Den är så nedrans FIIIN! Det är lite orättvist för de andra böckerna som levererades samtidigt, de fick inte riktigt den uppmärksamhet de förtjänade eftersom jag mest satt och väste "my precious..." över min nya älskling. Jag är kär. ♥


Sen råkade jag ju få nys om att Myrorna hade 50 % på alla böcker också. Well, okay then! Jag är inte den som är den tänkte jag och tog det som en order att gå dit.

Eragon som inbunden! Hade bara andra och fjärde boken hemma. Dust jacketen var lite sliten, men under den är den hel och fin. Jag har letat efter dem hur länge som helst, men nu verkar de säljas igen så jag kanske köper Brisingr (tredje boken) snart också. Alltså, finns det något bättre än att ha en komplett serie i bokhyllan? Jag tror inte det.
Ofärd verkar intressant. Den utspelar sig lite innan vikingatiden, och ja... ungefär där tog mina krav slut.
Extremt högt och otroligt nära verkar så bra och så hemsk och alla verkar älska den så den fick snällt följa med hem.
Jonathan Strange & Mr Norrell rotade Alekzandra fram åt mig och sa att jag nog skulle tycka om, och jag håller med, den verkar bra.

Det skulle väl verka passande att inte släppa in några fler böcker i huset nu på ett tag... Men eh, något måste man ju bli ruinerad på? Ja? Och än är inte bokrean över! :)) *blink blink*

onsdag 19 februari 2014

"Tomorrow, When the War Began" av John Marsden

Titel: Tomorrow, When the War Began
Serie: Tomorrow #1
Författare: John Marsden
Sidantal: 284

Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: When Ellie and her friends return from a hiking trip in the Australian bush, they find things hideously wrong - their families are gone. Gradually they begin to comprehend that their country has been invaded and everyone in their town has been taken prisoner. As the reality of the situation hits them, they must make a decision - run and hide, give them selves up and be with their families, or fight back.

Mina tankar: Det är intressant hur det kan vara med omläsningar. Jag läste ju den här serien för sju år sedan, när jag precis börjat högstadiet. Jag minns inte så mycket specifika händelser i böckerna, men jag minns känslan jag hade när jag läste dem. Det är svårt att beskriva, men det är väl så för alla antar jag, att man får olika känslor för olika böcker. I alla fall så blev jag så himla glad när jag började läsa den här för jag fick samma känsla i kroppen som jag fick första gången. Vissa grejer hade jag inga medvetna minnen av alls, men när det till exempel beskrevs hur det såg ut på platsen där de campade i början av boken så målades samma bilder upp i mitt huvud som då för sju år sedan. Bilder som jag inte ens kom ihåg att jag hade! Det är ju så coolt.

Personerna är så realistiska, de är alla totalt olika men Marsden har ändå lyckats få till så himla vackra vänskaper mellan dem. Vi har personer som Ellie och Homer; de har vuxit upp på gårdar, vet hur man gör saker och är inte rädda för att jobba hårt. Fi; en vän liten tjej som vuxit upp i ett fint hus och vet inte ens vad tvåminutersnudlar är för något. Vi har Corrie; en ganska vanliga tjej och Ellies bästa vän, Kevin är hennes pojkvän och är ganska feg. Lee; en tystlåten fiolspelande filmnörd. Robyn; en religiös tjej som gör vad som krävs för att överleva. Och så har vi Chris, som med hjälp av alkohol förmodligen är den som anpassat sig sämst till deras nya liv.

Den är så himla bra uppbyggd, boken. I ena stunden är det skrämmande och sorgligt och i nästa är det så otroligt roligt och lättsamt. Jag kastas fram och tillbaka mellan känslorna, skrattar ibland för att de är så roliga och gråter ibland för att jag verkligen känner med dem. Tempot är högt utan att viktig information gås förbi, det är lagom mycket detaljer och målande beskrivningar. Jag älskar det John Marsden har skapat! :)


Minnesvärda citat/delar: 
  • "Corrie, we were still innocent. Right up to yesterday. We didn't believe in Santa Claus, but we believed in other fantasies. You said it. You said the big one. We believed we were safe. That was the big fantasy." - s. 107
  • "I didn't feel like a criminal, but I didn't feel like a hero either." - s. 216

Betyg:
Jag älskar den här boken. Den är så fin och vacker på något sätt mitt i allt det hemska, och den väcker jobbiga frågor om livet. 5/5 så klart. 

Böckerna i serien: 
1. Tomorrow, When the War Began


måndag 17 februari 2014

Utlottning hos Vår bokvärld

Vår bokvärlds besöksantal har passerat 50 000 och det firar de med en utlottning! Gå in på deras blogg för att ta reda på mer.


lördag 15 februari 2014

"Världskrig Z" av Max Brooks

Titel: Världskrig Z (World War Z)
Serie: -
Författare: Max Brooks
Sidantal: 417

Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: För bara tio år sedan var Zombiekriget nära att utplåna mänskligheten. En namnlös författare, driven av behovet att bevara de överlevandes erfarenheter från de apokalyptiska åren, bestämmer sig för att resa över USA och världen - till städer som en gång myllrat av upp till trettio miljoner invånare, såväl som till jordens mest avlägsna och ogästvänliga hörn.

Mina tankar: Den här boken har ett ganska intressant upplägg. Jaget i berättelsen är inte den person man lär känna, utan det är en person som åker runt i hela världen och intervjuar folk som på ett eller annat sätt var aktiva i Zombiekriget.

Jag gillade egentligen upplägget, det ger utrymme för många olika infallsvinklar. Allt från diverse arméfolk till en blind japansk snubbe som ensam slaktar en massa zombies, till en småbarnsfamilj som flyr ut i bushen. Variation, som sagt. Jag tycker dock att det på det sättet blir lite rörigt. De flesta personers intervjuer var inte mer än några sidor och jag känner inte att jag hann sätta mig in i dem tillräckligt snabbt innan det gick vidare till nästa. Det var några få som stack ut som jag personligen fann intressanta och då ville jag såklart att deras kapitel skulle vara längre. Så jag har lite hat-/kärleksförhållande till upplägget.

En sak som tål att diskuteras är balansen mellan kvinnor och män. Gissar ni att boken till största del behandlar männens upplevelser och minnen av kriget, då har ni gissat rätt. Jag kan såhär på rak arm komma ihåg tre kvinnor, det var inte många fler än så. Och kom då ihåg att boken är över 400 sidor lång och en person tog upp mellan 3-10 sidor. Zombievisruset var så vitt utspritt i hela världen så man kan ju tycka att alla som kunde göra något skulle få delta aktivt.

För övrigt så uppskattar jag mycket att boken hade fotnoter. Det var så mycket termer och förkortningar för vapen och andra grejer som jag inte hade förstått annars, så utan fotnoter hade det varit lite jobbigt att läsa vissa kapitel.

Spoiler! Markera texten inom [ ] för att läsa.

  • [I slutet var det en kvinna som var gravid med sitt åttonde barn sedan kriget slutade. Det var lite av en uppgift för henne att föda så många barn som möjligt till världen för att mänskligheten inte skulle dö ut. Ja, jag kan förstå grundtanken med det. Klart mänskligheten inte vill dö ut och enda sättet är att det föds mer barn. MEN, med tanke på hur lite kvinnorna syntes i den här boken i alla andra sammanhang så kan jag inte låta bli att bli lite förolämpad. Som om att det enda kvinnor duger till är att föda barn... Pfft!]

Betyg: Alltså. Den var bra, intressant och annorlunda, men det finns alldeles för mycket som jag stör mig på för att jag ska ge den högre än 2,5/5


fredag 14 februari 2014

Bokbloggsjerkan 14-17 februari: att vara slav under böckerna

I veckans bokbloggsjerka vill Annika att vi ska skriva om för- och nackdelar med att vara slav under böckerna, och ge gärna tips på hur du brukar skapa tid för mer läsning.

För det mesta tycker jag nog att det bara är fördelar med att vara slav under böckerna.
För det första så har man aldrig tråkigt, man behöver aldrig känna sig ensam och böcker kan få en att känna så mycket känslor man inte visste att man hade inom sig. Genom att läsa mycket böcker får man ett större perspektiv på saker och ting. Läser man en bra bok så känner man ju med karaktärerna i alla deras känslostormar.

Genom att läsa mycket kan man också lära sig en hel del som man i vanliga fall aldrig hade kommit på tanken att ta reda på. Nu kommer jag inte på något på rak arm, men jag har lärt mig en hel del otippade grejer i helt vanliga skönlitterära böcker. Och så är det ju bra för ordförrådet. Min engelska har till exempel blivit mycket bättre sedan jag började läsa engelska böcker.

Och så är det ju himla avslappnade också. Att bara få försvinna iväg till en annan värld en stund, det är helt underbart. För många som har en stressig vardag kan det nog vara en räddning.

Om man ska nämna någon nackdel med att vara slav under böckerna så är det väl att det lätt tar för mycket från min pluggtid. Inte helt optimalt om man vill klara tentorna och bli klar med rapporterna i tid... Jag är expert på att komma på ursäkter för att få fortsätta läsa en liten stund till. Ett exempel är att jag ofta tittar på klockan och tänker: "Hm, klockan är 11:50... om jag läser till klockan 12:00 så är det lättare att räkna hur många timmar jag har pluggat sen..." Men sen när tiden är ute så upptäcker jag att jag är mitt i ett kapitel och tänker: "Okej, men jag kan läsa klart kapitlet..."

Jag blir lätt ganska osocial när jag läser en riktigt bra bok. Jag kan verkligen skärma av omgivningen när jag läser så om man vill säga något till mig är det inte säkert att jag hör. Lite folkvett har jag väl kvar, men det kan vara ganska irriterande att bli ryckt tillbaka till verkligheten hela tiden när man är mitt uppe i en bok.


Angående att få mer tid för läsning så har jag några tips. De är nog ganska vanliga, men ändå. Om man pendlar till skola/jobb så är det ett perfekt tillfälle att läsa. Jag är verkligen glad att jag inte blir åksjuk av det, för det måste vara sjukt tråkigt att sitta på bussen under en längre tid utan att kunna läsa. Andra tillfällen jag läser på är sådana där strötider som alltid dyker upp, exempelvis när jag väntar på någon, innan lektionerna börjar och när jag väntar på bussen.

Ett annat hett tips (som jag för övrigt behöver ta efter själv...) är att sluta slösurfa! Det är skrämmande hur mycket tid som går åt till helt ovettiga saker egentligen. Som att uppdatera en sida bara några minuter efter att man kollade den senast. Nu vet jag inte om det är något som många gör, men jag gör det i alla fall... haha.

onsdag 12 februari 2014

"Längtans rike" av Libba Bray

Titel: Längtans rike (The Sweet Far Thing)
Serie: Gemma Doyle #3
Författare: Libba Bray
Sidantal: 799

Köp den (finns bara på engelska): Adlibris - CDON - Bokus

Handling: Orden - det mystiska sällskap som hennes mor en gång var medlem av, kämpar för att ta kontroll över Riket. Och det gör samtidigt broderskapet Rakshana. Spence-akademins östra flygel är under nyuppbyggnad, men varför just nu? Gemma och hennes vänner träffar åter Penelope, men hon är inte alls sig lik. Och deras vänskap står inför den största prövningen hittills, när Gemma tillslut tvingas bestämma sig för vilken roll hon ska anta.

Spoilers inom [ ], markera texten för att läsa! 

Mina tankar: Den här sista delen av trilogin om Gemma Doyle var helt klart den bästa, trots att den var väldigt långsam och faktiskt ganska händelselös under första hälften. I början av boken hade Gemma en del problem med sin förmåga. Det blev under tiden en hel del fokus på andra problem, som hur deras liv kommer att se ut efter att de gått ur skolan. Det är några stora baler, hotet mot Gemma och Riket blir större och andra råkar illa ut för det.

Som sagt så hände det inte så mycket i första hälften av boken, men det stör mig inte så mycket eftersom jag ändå kom på mig själv med att bara hänga på och njuta av de små sakerna. Gemma blev överhuvudtaget mer kickass i den här boken. [Jag älskar att hon kunde skrämma Rakshana till att låta henne vara och till och med jobba med henne.]

De sista 200 sidorna började det däremot hände riktigt mycket grejer, och då blev det mycket bättre än vad det redan var. Nu gillade ju i och för sig jag även början av boken, men jag förstår om inte alla gör det. Den skulle lätt kunna vara 300-400 sidor kortare, för det som hände i början skulle lätt kunna tryckas ihop på färre antal sidor.

En sak jag gillar är hur relationen mellan Gemma och Kartik utvecklade sig. Det är liksom fint och gulligt utan att ta fokus från handlingen. [Slutet för dem blev så himla hjärtskärande. Såg det verkligen inte komma!]

Sammanfattningsvis kan jag säga att jag är glad att jag äntligen har läst den här serien. Den blir bara bättre och bättre ju mer man läser. Det blir ingen ny favoritserie för mig, men den var väldigt spännande, underhållande och väckte mycket arga känslor över patriarkatet.

Spoilerdel! Markera texten för att läsa.

  • [Vid flera tillfällen hade jag så svårt att se varför Gemma fortsatte vara vän med Felicity överhuvudtaget. Hon ville ju bara åt Riket och Penelope. Ann hade jag också lite svårt för när hon bara hängde på Felicity hela tiden, jag menar det var faktiskt Gemma som var snäll mot henne från början.

Minnesvärda citat: 
  • "Det jag vill säga är att jag inte tror att det här är ett liv för mig. Bjudningar och skvaller, baler utan slut. Jag vill inte ägna mitt liv åt att göra mig så liten att jag passar in i den trånga tillvaron. Jag kan inte tala med deras betsel i munnen." - s. 773

Betyg: Jag ger den 3/5


Böckerna i serien: 
3. Längtans rike

söndag 9 februari 2014

Tankar om Science Fiction

Jag har alltid sett mig själv som en person som älskar fantasy, gärna i medeltidsmiljö. Folk ute på bonnavischan som intet ont anande går och planterar sina potatisar och mjölkar sina kor. Plötsligt börjar saker hända, och ja, ni vet hur det brukar vara. Jag har alltid valt böcker där det finns en närhet till naturen, och inte ens sneglat på böcker med någon som helst framtidsaspekt. Science Fiction alltså, jag har aldrig varit lockad eller varit det minsta intresserad av det.

Jag tror att en anledning till varför jag inte tyckte om det innan var för att jag förknippade sci-fi med rymden och Star Wars. Nej, jag gillar inte Star Wars och det kommer jag nog aldrig att göra. Men jag inser ju nu att det finns hur mycket subgenres som helst. Ända sedan jag läste Hunger Games för två år sedan så har jag fått upp ögonen för genren, och främst då post-apokalyptiska berättelser. Men jag har även den senaste tiden blivit mer och mer intresserad av "traditionell" sci-fi, eller vad man kan kalla det.

Jag vet inte ens riktigt vad jag menar själv. Men jag antar att jag bara har fått en plötslig fascination för olika tolkningar av hur det skulle vara att bo på moder jord i framtiden. Efter fruktansvärda katastrofer, korrupta regeringar, zombier och aliens, djur som tar över makten... ERMAHGERD! Är jag en ond människa?


Tänkte ta upp några böcker som jag hittat på senaste tiden och känner ett omåttligt begär efter att läsa nu på en gång.

Klassiker: 



Animal Farm verkar ju bara hur cool som helst, och det är inte alls många sidor så den ska man väl kunna ta sig igenom på inte allt för lång tid. Till skillnad från 1984 (eller?), har fått för mig att den är hemskt tung.

Clockwork Orange har jag sett på film och den var sjukt bra, men obehaglig. Har hört att boken är ännu obehagligare. Oh, well. Men jag vill läsa den ändå!

Brave New World hörde jag talas om i en booktube bara förra veckan. Som jag förstår det så handlar det om framtiden (duh...) och att de har skapat ett "idealiskt" samhälle, barn blir till i laboratorier och människors relationer till varandra saknar känslor. Verkar lagom idylliskt, osv.

Fahrenheit 451 handlar om ett samhälle där all litteratur är förbjuden för att det kan ge folk farliga idéer. Huvudpersonen är en brandman som har som uppdrag att elda upp böcker. Det var min pappa som berättade om den här för mig, och om han har läst den så måste den vara bra. Får väl hoppas att jag inte har lust att bränna upp den efteråt i alla fall... heh.

Nyare böcker:

Divergent-trilogin. Alla verkar ha läst den och alla verkar älska den. Jag har varit nyfiken på den hur länge som helst. MEN! Jag råkade bli spoilad om en stor grej i Allegiant. Damn you, youtube comments... :( Tappade lusten lite. Men någon gång kommer jag säkert att läsa dem ändå. 

Den här serien verkar spännande. Ett samhälle där kärlek är en sjukdom. Trevligt. 

Av dessa tre serier så är nog Shatter Me den som jag är mest sugen på just nu. De är skrivna på ett lite speciellt sätt, med meningar som är överstrukna. Innan tyckte jag det verkade jobbigt, men jag har nu hört om så många som tycker att det är just det som är seriens styrka och att det är så himla vackert språk. Så jag får nog ge den en chans! :) 

Sci-fi verkar inte vara riktigt samma sak nu som förr. Men alla böcker verkar vara så nedrans bra, så det spelar ingen roll. Man behöver ju inte läsa alla klassiker efter varandra eller alla nya Young Adult-serier heller för den delen. Nu när man radar upp det såhär så verkar det vara lite av en trend som går. Förlagen bara: "En trilogi säger du? En dystopi med romantik och ett styck kärlekstriangel? KÖR TILL!"

Nevertheless, är aspepp på dem allihop! Bom bom bom, let me hear you say WEHÅ?! :D

fredag 7 februari 2014

Bokbloggsjerkan 7-10 februari

Veckans jerkafråga lyder: Hur håller du reda på alla böcker som du har läst? Förlitar du dig helt på din blogg eller har du en backup-plan att dela med dig av?

För några år sedan hade jag ingen koll alls. Jag visste vad jag hade läst, för så mycket läser jag inte så att jag inte kommer ihåg om jag läst en bok eller inte. Men jag hade ingen koll alls på hur många böcker jag läste under ett år och liknande. Som den lilla statistiknörd jag är så blev jag nyfiken och under ett år (tror det var 2011) skrev jag upp alla böcker jag läste i ett block. Jag skrev i titeln, författare och sidantal. Bara sån där basic info, för att hålla lite koll.

I början av 2012 hittade jag Goodreads. Åh, vilken revolutionerande upptäckt! Jag älskade det med en gång. Jag använder det för att kolla upp böcker jag vill läsa, och lägger till böcker jag läst. Det är väldigt lättanvänt och smidigt att få en överblick över de böcker man läst under året. Det är roligt att ha vänner där så att man kan se vad andra läser, har läst och vill läsa. Jag har Goodreads-appen på mobilen också. Det är jättesmidigt till exempel om jag är i en bokhandel och vill veta mer om en viss bok, då går jag bara in på appen och söker upp den.

Om någon vill lägga till mig som vän, så heter jag Anna Nykom där. :)

onsdag 5 februari 2014

Omslagsonsdag med insektstema

Denna veckans tema i bokpotatens omslagsonsdag är insekter. Wäh, vad obehagligt, tänkte jag först. Men vissa omslag är faktiskt riktigt fina!



Även om jag tycker att insektsben är sjukt äckligt så kan jag inte låta bli att beundra omslaget till Förvanligen. Den är ju så fyndig! Lord of the Flies är riktigt obehaglig, och samma sak med Borde vara död. Jag mår nästan lite illa här. 

Strange Case och KOMO är däremot väldigt fina. Oooh, shiny! ♥

lördag 1 februari 2014

"Upprorsänglar" av Libba Bray

Titel: Upprorsänglar (Rebel Angels)
Serie: Gemma Doyle #2
Författare: Libba Bray
Sidantal: 518

Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: Julen närmar sig och Gemma Doyle ser fram emot att få komma bort från Spence internatskola och spendera lovet i London med sina vänner. Societetslivet lockar med glittrande baler, fjärran från flickornas stränga regler och mörka salar. Mitt bland huvudstadens virvlande förströelser blir Gemmas syner allt starkare. Hon ser tre vitklädda unga kvinnor. Ngot hemskt har hänt dem - något som bara går att finna svaret på i den andra dimensionen.

Spoilers inom [ ], markera texten för att läsa.

Mina tankar: Jag tycker att den här var snäppet bättre än Ögat över månskäran. Det fokuserades mer på själva handlingen än mellanstadierivaliteten mellan tjejerna, som första boken gjorde. Så det var ju ett steg i rätt riktning.

Jag tycker det var roligt att läsa om alla baler och tillställningar, trots att jag irriterade mig på alla ytliga människor. Jag är verkligen ingen balmänniska själv, men jag tycker ändå det var roligt att läsa om vad folk hade för klänningar på sig, vad de gjorde och vad (vilka) de skvallrade om. Det var också roligt att få veta mer om rikena och följa dem när de upptäcker mer och mer om trolldomen. Det får mig att tänka på hur lite de egentligen använder den. Jag tror att många andra skulle gjort sig själv mycket fler fördelar än vad de gjorde.

I den här boken började jag tycka mer och mer om Gemma, hon är en stark tjej som vågar säga emot folk och stå upp för sig själv. Däremot måste jag säga att hon är lite segtänkt. Jag listade ut vissa grejer långt före henne, vilket är ganska irriterande. Det är inte så himla roligt att sitta där och nästan vara säker på någonting innan huvudpersonen ens börjar bli misstänksam.

De här böckerna känns mestadels som om de är riktade till lite yngre läsare, kanske 12-15 år. Men vid ett tillfälle dök det upp ett så himla tungt ämne och jag blev ärligt talat ganska chockad. [Jag menar övergreppen som Felicity fått gå igenom hemma, och som hon nu försöker skydda sin kusin ifrån.] I andra böcker som är riktade till en lite högre åldersgrupp hade det varit lättare att läsa, av någon anledning. Men nu var jag inte alls förberedd och jag blev verkligen illa berörd.


Minnesvärda citat: 

  • "Man måste lära sig att låsa in obehagliga tankar och kasta bort nyckeln. Annars skulle man ägna hela livet åt att gråta och skrika 'Varför?' utan att uppnå något alls." - s. 90

Betyg: Jag gav den 3/5, för den förtjänar högre än första boken men den kommer ändå inte upp på favoritboksnivå. 

Klicka här för att komma till alla böcker jag tycker om. 

Böckerna i serien: 
1. Ögat över månskäran
2. Upprorsänglar
3. Längtans rike

Månadsrapport: januari

Lästa böcker: 
Caspian, prins av Narnia av C. S. Lewis
Den femte vågen av Rick Yancey
Upprorsänglar av Libba Bray
Längtans rike av Libba Bray


Antal böcker: 5
Totalt antal sidor: 2398
På svenska: 5
På engelska: -
Tegelstenar (500 sidor eller mer): 2
Tunnisar (200 sidor eller mer): 1
Omläsningar: Narnia läser jag ju om, mysläsning. :) 

Det känns bra att året började med att jag höll mitt mål om att läsa fem böcker i månaden. Jag är också glad över att äntligen ha läst hela Gemma Doyle-serien. Har ju velat läsa dem i flera år. Jag var ju inte helt lyrisk över första boken, men det blev bättre hela tiden och framåt slutet i sista blev det riktigt bra! :)

På tal om Gemma Doyle så passade alla tre böckerna in på varsin punkt i kaosutmaningen 2.0 också. Första boken i en serie, en bok som har över 500 sidor, och en bok som är sista boken i en trilogi/serie. Smidigt! 

Februari inleder jag med att läsa Världskrig Z. Är bara några sidor in än så länge, men den låter lovande så jag hoppas att jag kommer tycka om den.