lördag 18 juli 2015

"Låt den rätte komma in" av John Ajvide Lindqvist

Titel: Låt den rätte komma in
Författare: John Ajvide Lindqvist
Sidantal: 414
Utgivningsår: 2004
Goodreads-snitt: 4.06
Mitt betyg: 5.0
Köp den: Adlibris - CDON - Bokus
Handling: När det ofattbara kommer till Blackeberg senhösten 1981 är det först ingen som märker något. Men när kroppen av en tonårig pojke, tömd på blod, hittas i närliggande Vällingby börjar rykten om ritualmord sprida sig, inte minst på löpsedlarna. Ännu anar ingen vad det verkligen är fråga om. Tolvårige Oskar hoppas för sin del att det änligen är hämnden som kommit. Hämnden för allt det han utsätts för i skolan, dag efter dag. Oskar fascineras av mordet, men det är inte det viktigaste som händer i hans liv. Det har flyttat in en ny tjej i porten bredvid. En tjej som aldrig har sett Rubiks kub förut, men ändå kan lösa den. Dom blir vänner. Dom blir något mer. Men det är något som är fel med henne. Något som inte stämmer. Och hon kommer bara ut på natten...

Mina tankar: Det jag direkt fastnade för med Låt den rätte komma in var stämningen. Det är verkligen helt otroligt hur författaren har lyckats skapa en sådan obehaglig stämning så genomgående från början till slut på ett sätt att det känns som att en som läsare själv är där. Det är en krypande och tung stämning som genomsyrar hela berättelsen och det märks i varje karaktär och över hela platsen den utspelar sig på. Jag läste att herr Ajvide Lindqvist är uppvuxen i Blackeberg, där boken utspelar sig, och jag tror att det bidragit till känslan av närvaro i texten. Well, det och att han är en fantastisk författare, så klart. 

Låt den rätte komma in är en bok som en kan läsa även om en inte är så intresserad av vampyrer, för ärligt talat så handlar den om så mycket mer än så. Jag kan inte säga att det är en skräckhistoria i den bemärkelsen som en först kanske tror när en läser baksidan. Det är aldrig sådan där "hoppa fram bakom dörr"-skräck, utan det är den ständigt närvarande krypande känslan jag skrev om förut. Det är också en historia om djupt förstörda människor, mobbning, ensamhet, alkohol/droger och ett och annat pervo [HÅKAN, herregud vad jag mådde illa framåt slutet...]. Det är också en bok om kärlek, att överleva och hitta sin plats i en kall hård värld. 

Förutom stämningen (haha, jag kan inte tjata nog om den tydligen) så är det också några riktigt bra skrivna karaktärer. Oskar till exempel, bokens huvudperson, blir mobbad i skolan. Det var så himla bra skrivet, vad det gjorde med honom som person och hur det påverkade hans tankegångar många gånger. Han kändes som en verklig person. 

För övrigt tycker jag att det ur ett genusperspektiv var väldigt intressant att det var tjejen som var "monstret" och killen som behövde hjälp. Jag har så många gånger tänkt på hur det skulle se ut om rollerna var ombytta i exempelvis Twilight. Helt sjukt weird, va? Och helt sjukt att det känns så weird! Nu är det ändå inte så enkelt i Låt den rätte komma in, Eli säger ju själv (liten spoiler) [att hon inte är en tjej]. Även detta porträtterades väl tycker jag. Anledningen till att jag ändå tänker på hen som det är väl för att Oskar gör det. Men en får sig ändå en tankeställare, bara för att en ser ur som något behöver inte betyda att en är det. 

I could go on forever, men ska sluta här. Fattar inte att jag inte läst den tidigare! Så nu ska jag leka boss och säga: har du inte läst den än, gör det!

2 kommentarer:

  1. Från början ville jag inte läsa denna, eftersom den sas handla om vampyrer och jag har nog (nästan) aldrig gillat böcker eller filmer med sådana i. Jag är så glad att jag ändrade mig, för detta är verkligen inte en vampyrbok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej precis, det är så mycket mer än så. :)

      Radera