söndag 25 januari 2015

"Cirkeln" av Mats Strandberg och Sara Bergman Elfgren

Titel: Cirkeln
Serie: Engelsfors #1
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Sidantal: 516
Utgivningsår: 2011
Goodreads-snitt: 3.80
Mitt betyg: 4.0

Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De har inget gemensamt. De vet inte hur de kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.


Mina tankar: Jag hade tänkt läsa den här hur länge som helst. När jag fick nys om att den skulle bli film så tänkte jag att det var dags att göra slag i saken, så jag köpte den och läste den som en av böckerna i 2014s tre på tre-utmaning.

Till en början hade jag lite svårt att komma in i den. Det blev spännande ganska fort och jag gillade mystiken och rädslan, men problemet var att det var så många nya karaktärer att ta in på en och samma gång. Dessutom kände jag att att karaktärerna var lite väl stereotypa så det var inget speciellt utmärkande hos dem. Men allt eftersom jag lärde känna dem så tyckte jag mer och mer om dem. Även om alla var så totalt olika varandra, så är de också ganska lika på många sätt. De vill alla bara passa in. Det var fint att se hur de gick från att hata varandra, till att acceptera varandra och sedan faktiskt forma någon slags vänskap.

Jag gillade också att karaktärerna inte var några mästare på magi, att de inte hade någon naturlig fallenhet för det bara för att de blivit utvalda. Utan de tilläts göra en del fel och speciellt en person löpte ju lite amok. Jag känner att en som läsare också får lära känna magin lite mer när karaktärerna inte bara använder den som några praktexempel, som om det är naturligt för dem. Själva idén med magin kändes ganska vanlig och inte direkt överraskande, men däremot så tyckte jag verkligen om Mönstrens bok. Det var en ny och intressant idé som jag inte läst något liknande någon annanstans.

En grej jag uppskattade väldigt mycket med Cirkeln är att karaktärernas liv känns så verkliga. Tonåren är inte romantiserad på något sätt så som den kan vara i många young adult-böcker. Här fanns frånvarande föräldrar, alkoholproblem, sex, droger och mobbing. Och allt kändes som hämtat ut verkligheten, som att det faktiskt var tonåringar som berättat och inte vuxna som försökt låtsas. Ett till plus är det inte finns med några kärlekstrianglar eller insta-love, så himla skönt att slippa ibland!

Allt som allt så uppskattade jag verkligen Cirkeln och jag ser fram emot att fortsätta på serien och se hur filmatiseringen blir! *pepp*

Böckerna i serien:
1. Cirkeln
2. Eld
2.5. Berättelser från Engelsfors
3. Nyckeln

torsdag 22 januari 2015

"Svart ängel" av P.C. Cast och Kristin Cast

Titel: Svart ängel (eng. Untamed)
Serie: Nattens hus #4 (eng. House of Night #4)
Författare: P.C. Cast och Kristin Cast
Sidantal: 392
Utgivningsår: 2010 (2008)
Goodreads-snitt: 3.97
Mitt betyg: 4.0

Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: Livet suger verkligen! Förra veckan hade Zoey tre pojkvänner, ett gäng väldigt goda vänner och ett rent samvete. Nu har hon bara en katt kvar!
På plussidan finns att den iskalla Afrodite har börjat tina upp, att Stevie Rae är tillbaka (på sätt och vis) och att det börjar en ny elev på skolan, James Stark.
Men riktigt stora saker är på gång: skolans rektor, Neferet, träffar en ny man som passar henne perfekt. Han är inte bara gränslöst vacker, han är också gränslöst ond. Och hans barn är riktiga monster. Se upp, Zoey!

Mina tankar: Alltså, efter en liten dipp som var tredje boken, så tycker jag faktiskt att serien skärpte till sig en del i Svart ängel. Kanske är det den här som jag tycker mest om, för när jag tänker på serien så är det en del händelser från denna boken som dyker upp i minnet.

Det introduceras ett par nya karaktärer, och jag älskar dem båda två! Först ut är James Stark, en mystisk nybörjarvampyr som blev förflyttad från ett annat Nattens hus. Han har en speciell förmåga som jag tycker är rätt cool. Det är att han skjuter pilbåge, han är sjukt träffsäker, vilket inte alltid är så bra... Åhå, mystiskt. Den andra nya personen som jag också älskar är syster Mary Angela, en kick-ass nunna. Hon påminner väldigt mycket om Zoeys mormor, väldigt klok och ickedömande, snäll och hjälpsam för till dem som behöver det.

Jag gillade handlingen i den här, det var så mycket mer än bara Zoeys killproblem i Utvald. Här började Afrodite se kryptiska syner och en började förstå att en urgammal ondska var på väg. Tycker idén med korphärmarna var spännande, jag gillar av någon anledning varelser som är dels människor och dels djur, eller bara blandningar av olika djur.

Så ja, denna var helt klart ett lyft från tredje boken, som var ganska tjatig och gnällig. Denna var riktigt spännande och jag ser fram emot att läsa den femte snart. 

Böckerna i serien:
1. Vampyrens märke
2. Sveket
3. Utvald
4. Svart ängel
5. Jagad
6. Frestad
7. Bränd
8. Uppvaknandet
9. Ödet
10. Gömd
11. Blottad
12. Försoning

söndag 18 januari 2015

Bokbloggsjerkan 16-19 januari

Äntligen har jag lite tid, så att jag kan svara på veckans bokbloggsjerka! Frågan lyder: "När började du läsa och varför fortsatte du att läsa så mycket som du gör?"

Mitt läsintresse började tidigt, när jag var fyra år ungefär. Jag minns att mamma brukade läsa böcker till mig och min lillebror när vi var små, och att jag blev så irriterad över att jag inte kunde förstå texten själv. Brukade avbryta hela tiden och fråga om bokstäverna och hur en satte ihop dem till ord. När jag väl lärde mig så fanns det ingen återvändo.

Läsning är helt enkelt en del av mig som inte går att ta bort. För det första så vet jag inte vad jag skulle göra av all ledig tid som skulle bli om jag inte läste, haha. Och för det andra så behöver jag läsa. De perioder jag inte läst så mycket har det känts som att jag tappat bort mig själv på vägen, och så fort jag plockat upp en bok så sprider sig ett lugn i kroppen och jag känner att jag har kommit hem.

Har precis lämnat in ett riktigt monster till hemtenta, så nu ska jag ta min lilla bok och återhämta mig lite. 

fredag 9 januari 2015

Bokbloggsjerka 9-12 januari

Nu är det dags för 2015s första bokbloggsjerka, och frågan är: "Finns det någon tv-serie (eller hur många som helst) som du såg 2014 (eller åtminstone påbörjade förra året) som du skulle kunna tipsa om?"

Helt perfekt ämne om ni frågar mig, för bortsett från böcker så är det tv-serier som tar upp min tid. Det är så härligt när en hittar en ny serie som det redan finns flera säsonger av så att en kan ha maraton. Att bara kunna plöja avsnitt efter avsnitt, oh my. 

Tänker faktiskt börja med en serie som säkert alla redan sett, men som jag såg för första gången i somras, nämligen: Byffy the Vampire Slayer! Det är en sådan där serie som ofta (känns det som) slängs in som referens i olika böcker, andra tv-serier eller som folk bara snackar om. Så jag kom till en punkt där jag kände att okej, jag måste faktiskt se det här. Allmänbilda mig lite, typ. I början tyckte jag inte det var jätteroligt, det var nya monster och katastrofer hela tiden och det kändes lite hoppigt. Men det lugnade ner sig och det blev mycket, mycket bättre när jag lärde känna karaktärerna mer. Till slut kunde inte jag heller få nog av Buffy (så kick-ass är hon) och hennes vänner. Älskar Willow, Xander och Giles så mycket. Och Spike så klart. *fängörl* 


Den andra serien som hamnat på en egen liten plats i mitt hjärta är Orange is the New Black. Plöjde de två första säsongerna på fem dagar... Tänkte några gånger att jag kanske borde dra ut lite på det för att få det att räcka lite längre, men det gick inte så bra med den idén. Den har fått mycket hyllarop för att den klarar bechdeltestet, ni vet att det ska vara minst två kvinnor som a) pratar med varandra och b) om något mer än män. Sjukt att det är så ovanligt! Men denna serie då, alltså. Det är med sådana sjukt underbara kvinnor och jag älskar hur en som tittare får lära känna dem på djupet, inte bara för vilka de är nu utan för vilka de var innan fängelset. Extra plus för hbtq-personer! Och nej, de är inte lesbiska bara för att de sitter inlåsta i fängelse med andra kvinnor, utan några var det även innan det. Har bara två ord och ett utropstecken kvar att tillägga: SE DET! 

Vill även slå ett slag för The Walking Dead. Såg första säsongen under halloween, passande va? ^^ Säsong två och tre såg jag nu under julhelgen. Tycker det är awesome verkligen! Hade hört att andra säsongen skulle vara dålig, vilket jag inte tyckte själv när jag såg den. Kanske lite långsam, men absolut inte dåligt. Däremot när jag började se säsong tre så förstod jag lite bättre varför, för det blev sjuuhuukt spännande! Det är kanske inte de bästa kvinnoporträtten i serien, dock. Männen håller ställningen och kvinnorna svansar mest efter, Förutom en, hon kan verkligen ta i och göra skitjobb och drar sig inte för att säga sin åsikt eller att kräva sin rätt. Hade det inte varit för henne så hade det varit ganska sunkigt alltså. Men utöver det så tycker jag definitivt ni ska se den! Mycket spänning och blod. ^^ (Har bara sett tre säsonger, så spoila inte!


Har ni sett någon av dem? 

måndag 5 januari 2015

"Utvald" av P.C. Cast och Kristin Cast

Titel: Utvald (eng. Chosen)
Serie: Nattens hus #3 (eng. House of Night #3)
Författare: P.C. Cast och Kristin Cast
Sidantal: 315
Utgivningsår: 2010 (2008)
Goodreads-snitt: 3.90
Mitt betyg: 3.0

Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: Zoeys värld är helt uppochner! Mellan henne och hennes mentor och tidigare idol råder ett iskallt, mentalt krig. Neferet vet att Zoey skulle kunna avslöja hennes stora hemlighet för de andra vampyrerna. Men för att verkligen lyckas måste Zoey ha mer fakta - vad är meningen med allt konstigt som plötsligt händer? 
Neferet manipulerar skickligt Zoeys vänner för att vända sig emot henne. Den enda Zoey kan vända sig till är lustigt nog hennes ärkefiende (också känd som "Haggan från helvetet"). 
Och så är det det här med Stevie Rae! Vad är hon egentligen? En vampyrzombie? Eller en riktigt ofräsch, känslokall fullblodsvampyr som inte bryr sig ett skit om hur man uppför sig i den moderna människo-vampyrvärlden, bara hon får dricka rejält med människoblod? 

Mina tankar: Det märks tydligt att det blir mörkare och mörkare i varje bok. I den här var Zoey ganska låst i en position och kunde för sina vänners säkerhet inte berätta något för dem. Spoiler: [Däremot fattar jag inte varför hon inte berättade för dem om Neferet i slutet? För då hade ju Loren berättat om Stevie Rae för henne, och Neferet visste att de andra visste.]

Jag tyckte verkligen om Zoey i de första två böckerna, hon var handlingskraftig och förmögen till att klara av saker själv. Men i den här boken upplevde jag henne mest bara tjatig och gnällig. Visst, hon hade sina orsaker, för alla goda ting är inte tre (höhö, undviker spoiler). Men seriöst, har hon ingen självbevarelsedrift överhuvudtaget..? Alltså, jag gillar att hon inte är något helgon på det viset, men så som hon gnällde tycker jag hon kunde ha gjort lite mer åt det än hon gjorde. 

Tycker den mest intressanta karaktären faktiskt är Afrodite och gillar verkligen hur hon och Zoey dras allt närmare varandra. Tycker hon är hur cool som helst som fortsätter att bara vara sig själv (fast kanske lite snällare) även utan sina vänner. Tycker också det har blivit en intressant utveckling med Stevie Rae. 

Böckerna i serien:
1. Vampyrens märke
2. Sveket
3. Utvald
4. Svart ängel
5. Jagad
6. Frestad
7. Bränd
8. Uppvaknandet
9. Ödet
10. Gömd
11. Blottad
12. Försoning

söndag 4 januari 2015

"Sveket" av P.C. Cast och Kristin Cast

Titel: Sveket (eng. Betrayed)
Serie: Nattens hus #2 (eng. House of Night #2)
Författare: P.C. Cast och Kristin Cast
Sidantal: 361
Utgivningsår: 2009 (2007)
Goodreads-snitt: 3.95
Mitt betyg: 4.0

Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: Äntligen känns det som om Zoey har hittat sin rätta plats. I Nattens hus passar hon in! Den mäktiga Neferet är hennes mentor, någon som verkligen stöttar Zoey och som hon kan lita på när det är svårt. Hon har också fått vänner, pojkvän (eller två egentligen, men Heath är ju människa, inte en alldeles bra kombination), och själva Nyx, nattens gudinna, har visat att Zoey är en person med förmågor utöver det vanliga (även för en vampyr). 
Men så händer det som inte får hända i den sköra relationen mellan vampyrer och människor: Mänskliga tonåringar hittas döda och mycket tyder på att det är vampyrer som ligger bakom morden. 

Mina tankar: Jag blev lite förvånad över en grej som visade sig hända redan i den här boken, jag hade för mig att det kom långt senare i serien. Spoiler: [Det med att Neferet visar sig vara ond och ha något att göra med de odöda döingarna.] Men jag är glad att det hände såpass tidigt, för på grund av att jag vet åt vilket håll just detta utvecklar sig så kunde jag inte låta bli att störa mig på det som fasiken i första boken. 

Jag älskar verkligen att Zoey och hennes vänner är sådana nördar. De har Sagan om Ringen- och Star Wars-maraton, i vanliga samtal har de referenser till sina älskade serier och liknande. Och jag uppskattar det verkligen, för jag och mina vänner är exakt likadana. Därför blir jag lite trött när det alltid ska ursäktas, liksom när det kommer upp en referens från Harry Potter eller whatever, så kommer det alltid en parentes "Ja, jag är en tönt" eller liknande. Jag menar, jag fattar om andra personer i boken kommenterar det, men att Zoey själv tänker om sig själv som en tönt? Nej, stå upp för den du är istället! 

Hur som haver, gillar att den här boken blev blodigare än Vampyrens märke. Den var spännande och det blev snabbt mörkare än första delen, som var ganska puttenuttig och lättsam. Visst, den lättsamma tonen fortsätter även i den här (och genom de andra böckerna med, om jag minns rätt), men jag uppskattar att det blev mer tyngd och att Zoey inte är så himla oskyldig som hon kanske verkar vara. 

Böckerna i serien:
1. Vampyrens märke
2. Sveket
3. Utvald
4. Svart ängel
5. Jagad
6. Frestad
7. Bränd
8. Uppvaknandet
9. Ödet
10. Gömd
11. Blottad
12. Försoning

fredag 2 januari 2015

Årssammanfattning av 2014

Svisch, svosch, sa det bara, så var detta året slut! Börjar misstänka att det är någon som mixtrar med tiden, så fort som det går. ;) Detta var det första hela året som jag haft den här bokbloggen, vilket jag är så glad över för det har verkligen gjort att jag tänker mer på vad jag läser på ett annat sätt. Innan var det mest mina favoritböcker som stannade hos mig och resten var väl tidsfördriv och jag vet inte, utfyllnad? Men nu är jag så mycket mer medveten om alla böcker jag läser eftersom jag vill skriva om dem. :)

I år hade jag 60 böcker som mål i Goodreads Reading Challange, i slutet av året hade jag bara hunnit upp till 47 stycken. Men eftersom jag inte läste något alls under några veckor i somras och i höstas så jag är väldigt nöjd ändå. Det viktigaste är ju ändå inte antalet utan att en tycker om de böcker en läser.


Jag var med i två av Pocketlovers utmaningar; Kaosutmaningen 2.0 och Tre på tre, som jag också klarade. Här kan ni se vilka punkter jag prickade av. 

Under 2015 hoppas jag att jag kommer läsa lite mer varierat. Det skrev jag i slutet av 2013 också, men gick nog inte utanför min trygghetszon en enda gång... Så kan det gå! Jag skrev också att jag ville prova på att läsa steampunk, vilket jag inte heller har gjort än (hjälp!). Däremot har jag första boken i steampunkseriern Parasollprotektoratet hemma i bokhyllan, så jag är i alla fall ett steg närmare det målet nu, haha! ^^ 

Och så lite statistikpunkter...
- Jag läste 18 128 sidor, vilket blir ca 50 sidor per dag. 
- Uppdelningen mellan språken var ganska jämt, med 27 böcker på svenska och 20 på engelska.
- Jag läste om 14 böcker. Det var kanske lite fler än vad jag hade räknat med, men jag skäms inte, jag gillar att återvända till böcker jag läst och älskat. 
- Jag påbörjade 12 serier och avslutade 5. Ska kanske försöka vända på den siffran under 2015. 

Och eftersom jag inte sagt det innan, så kommer det nu: Gott nytt år! Hoppas 2015 blir ett jättebra år för er alla, fullt med glädje och fantastiska böcker!