tisdag 31 mars 2015

En bokbloggares hemliga liv

Jag tror inte att jag har blivit taggad av någon, men jag tyckte den verkade rolig så jag bestämde mig för att göra den ändå. Bara sådär. *rebeLL*

1. Hur länge har du bloggat?
Jag har bloggat till och från sedan jag gick i högstadiet, 2007-2008 någon gång. Men då var det mest vardagsbloggar och jag gjorde nya med knäppa namn titt som tätt. Men här på Bokbabblaren har jag bloggat om böcker sedan Juni 2013. :) 

2. Tror du att du kommer sluta blogga om böcker i framtiden?
En ska aldrig säga aldrig. Men jag kommer nog alltid vilja prata om böcker med folk, så om jag skulle sluta bokblogga så skulle det förmodligen vara för att jag ersätter det med någon annan form av kommunikation. 

3. Vad är det bästa med att vara en bokbloggare?
Det är lätt gemenskapen! I början tänkte jag bara att jag skulle skriva recensioner, mest för min egen skull men att det hade varit kul om någon annan gillade det också. Trodde väl aldrig att jag skulle hitta så många fantastiska bokbloggare att prata med! :)

4. Vad är det värsta med att vara en bokbloggare?
Tycker nog inte att det finns något dålig med att vara bokbloggare i sig. Det skulle kanske vara att jag som person har massa krav på mig själv som är så onödiga egentligen. Typ att recensera böckerna jag läst. Jag vill göra det, men det tar mycket tid = jag blir stressad. Vilket ju inte är meningen. 

5. Har du svårt att skriva rubriker till dina inlägg?
Det skulle jag inte påstå. Till recensioner skriver jag titel och författare, andra inlägg är oftast taggar eller återkommande inlägg med färdiga titlar, som till exempel jerkan. Skriver jag andra inlägg så har de väl oftast något tema så de är inte heller svåra att komma på rubriker till. :) 

6. Finns det någon bokbloggare du beundrar?
Oh, de är många! Ingen nämnd, ingen glömd. :3

7. Vilken bokbloggare skulle du vilja ha som gästbloggare på din blogg?
Ingen tror jag. Om det inte var för något speciellt syfte, men inte bara för att. 

8. Hur ser din rutin ut när du bloggar? T.ex. vilken tid, klädsel, dryck m.m.
När jag bloggar så sitter jag oftast i köket, har bara blivit så att min plats är här. Vet inte varför, gillar väl att ha nära till kylskåpet kanske. ;) Skriver i princip aldrig ett helt inlägg på en gång heller, utan skriver lite nu och lite sen. Har för tillfället tolv flikar uppe i webbläsaren, sååå ja. Gör mycket eller ingenting på en gång. Kollar lite på facebook, skriver någon rad här, uppdaterar bloglovin', kollar ett klipp på youtube, skriver lite till här... går till kylen. Landar här igen. Och ja, ungefär så ser min "rutin" ut, haha. ^^ 

9. Har du svårt för att skriva recensioner?
Det beror helt på vilken bok jag skriver om! Om jag älskar en bok så är det oftast lättare att recensera den än om jag bara tyckte den var helt okej. Vill liksom alltid ha något positivt att säga om dem, och om jag mest kände "meh" om den, så blir det ju lite svårt. 

10. Vad tycker du om bokbloggarvärlden?
Den är fantastisk! Alla bokbloggare jag läser är så trevliga och det är kul att läsa vad folk tycker om böcker jag gillar och inte gillar och bara prata om dem. Dessutom har min att läsa-lista har blivit några mil längre sedan jag blev en del av den... :3

11. Vilka taggar du för den här taggen?
Tja, jag är väl bland de sista att göra den här taggen nu, så jag taggar er som är kvar! :) *woop woop* 

måndag 30 mars 2015

"Eld" av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Titel: Eld
Serie: Engelsfors #2
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Sidantal: 634
Utgivningsår: 2012
Goodreads-snitt: 4.14
Mitt betyg: 5.0
Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: De utvalda ska börja andra året på gymnasiet. Hela sommarlovet har de hållit andan i väntan på demonernas nästa drag. Men hotet kommer från ett håll de aldrig kunnat förutse.
Det blir alltmer uppenbart att något är väldigt, väldigt fel i Engelsfors. Det förflutna vävs ihop med nuet. De levande möter de döda. De utvalda knyts allt tätare till varandra och påminns återigen om att magi inte kan lindra olycklig kärlek eller laga krossade hjärtan. 


Mina tankar: Ni ska veta att jag verkligen gillade den första delen i serien, Cirkeln, riktigt mycket. Och ändå tyckte jag ännu mer om den här. Nu slapp jag vara förvirrad över alla karaktärer eftersom jag redan lärt känna dem i första boken, så det var bara att kasta sig rakt in i handlingen och äntligen få veta hur historien utvecklade sig. Det var länge sedan jag kände sådan läsglädje som jag gjorde med den här. En kväll sträckläste jag över 200 sidor! Det har nog inte hänt sedan Harry Potter, eller möjligtvis sista Eragon-boken. Trots att Eld är en riktig tegelsten så hann jag inte tröttna för en enda sekund. 

Om jag ska ha ett enda klagomål med boken, så är det att jag inte riktigt förstår mig på rådet och deras regler. Jag känner i alla fall att det fattades lite djupare förklaringar kring reglerna, hur de tillämpas och framför allt, varför det är som det är. Alltså lite förklaringar fanns det ju, men antingen så förklaras det inte tillräckligt väl, eller så var rådet onödigt hårt. Hur som helst så resulterade det i att jag bara störde mig på rådet hur de skötte saker och ting och att jag inte förstod deras val många gånger. 

En sak jag verkligen tyckte om var hbt-inslaget och att det fick finnas med utan att problematiseras. Hurra karaktärer som får vara hbt-personer utan att det tillför handlingen någonting! Hurra för att det aldrig var något problem och hurra för att det inte behövde förklaras, utan en fick bara märka det själv. 

Spoiler! [Tyckte det var så roligt att läsa den delen där de hamnade i varandras kroppar. I början blev jag så himla förvirrad. Men sen tyckte jag faktiskt att det bidrog till att lära känna dem ännu bättre, eftersom karaktärerna då lärde känna varandra på ett djupare (haha) plan. Tummen upp för det!

Böckerna i serien: 
1. Cirkeln
2. Eld
2.5. Berättelser från Engelsfors
3. Nyckeln

torsdag 19 mars 2015

"Jonathan Strange och Mr Norrell" av Susanna Clarke

Titel: Jonathan Strange och Mr Norrell
Författare: Susanna Clarke
Översättare: Jimmy Hofsö
Sidantal: 772
Utgivningsår: 2005 
Goodreads-snitt: 3.75
Mitt betyg: 3.0

Köp den: Adlibris - CDON - Bokus 

Handling: I gamla tiders England var den störste magikern av alla the Raven King, ett människobarn som växte upp bland älvor. Nu är det början av 1800-talet och engelsmännen tror inte längre på gamla legender. Då uppenbarar sig den mystiske Mr Norrell och nyheten om magins återkomst sprider sig. Han övertalas att hjälpa regeringen i kriget mot Napoleon och åker till London. Där möter han den unge, begåvade Jonathan Strange och tillsammans ger dig sig ut i kriget. Men snart hotar Stranges strävan att återuppväcka gammal magi att förgöra inte bara vänskapen med Mr Norrell, utan också allt som han håller kärt. 

Mina tankar: Det som jag först blev lockad av går snabbt att beskriva så här: magiker som hjälper till i ett vanligt mänskligt krig i England under 1800-talet. Aahh, you had me at hello, liksom. Tyvärr räckte det inte riktigt ända fram, för mig. Det var egentligen inte tjockleken som gjorde det, jag har inga problem med tegelstenar, det var snarare att den var så fruktansvärt seeeeg och torrt skriven. Den utspelade sig under ganska lång tid, typ tio år. Det i kombination med att det verkligen inte var mycket action gjorde att det ibland kändes som att det knappt hände någonting alls. 

Och ändå var det något som drev mig till att vilja läsa vidare. Mer än min vanliga envishet för att avsluta allt jag påbörjat. Jag har tänkt, och jag tror faktiskt det är magin som gjorde det. De magiska grejerna som hände med några människor var så himla skumma, så jag ville helt enkelt veta hur det skulle sluta för dem. 

Magin då alltså, den var väldigt diffus. På ett sätt verkade det väldigt enkelt, för de praktiserande magikerna var det bara att läsa en formel ur en bok och så hände saker. Men samtidigt så var det som att de aldrig blev fullärda och de var liksom bara två stycken stora magiker i England. Det verkade liksom inte finnas några klara "regler" för hur magin fungerade. I början av boken kunde i princip vem som helst kalla sig magiker, men det enda de egentligen kunde skryta med var att de var belästa inom ämnet. Det var bara mossiga gamla gubbar som isolerade sig på sina dammiga privata bibliotek. Tills Mr Norrell dök upp och bevisade att en faktiskt kan vara en praktiserande magiker. 

Och gubbar! Vi måste prata om gubbar! (Tydligen.) För det var fullt av dem, överallt. Gaaah, det jag vill ha sagt är att den här boken bara var så fruktansvärt gubbig. Jag hade väl inte förväntat mig något annat egentligen med tanke på att den utspelar sig under 1800-talet och kvinnor var väl mest som små prydnader på den tiden, men ÄNDÅ! Fick lite panik ibland för att den var så... ja, gubbig helt enkelt. De få kvinnorna som fanns med var bara bikaraktärer, förutom en som hade en liten roll (mest på grund av vad som hände henne på grund av en magiker). Jag tycker dock det var hennes del som var den mest intressanta. 

Värt att nämnas är också hur himla mycket jobb författaren har gjort med bakgrundsinformation. Bara det är är värt en applåd, faktiskt! Oh my. All of them fotnoter. Några sträckte sig över en sida och över på nästa, så en fick bläddra tillbaka för att fortsätta i själva berättelsen, haha. Såg kanske inte riktigt meningen med alla, men vissa var väldigt intressanta. 

Ja, alltså. Jag hade verkligen en del problem med den här boken. Men ändå kan jag inte riktigt släppa den. Det var trots allt någonting med den jag tyckte om, även om det är svårt att riktigt sätta fingret på vad det var. 

Citat och sånt: 
  • "Kan en magiker döda en man medelst magi?" frågade lord Wellington Strange.
    Strange såg fundersam ut. Det var som om han inte gillade att få frågan. "En magiker kan nog göra det", medgav han, "men en gentleman skulle aldrig ta sig för något sådant."
    s. 306
  • "... En upptäcktsresande kan inte stanna hemma och studera kartor som andra har ritat. En magiker kan inte öka på sina kunskaper enbart genom att läsa sådant som andra har skrivit. Det står fullständigt klart att jag och Norrell förr eller senare måste bege oss bortom böckernas värld!" s. 396

onsdag 18 mars 2015

Två nya böcker har flyttat in

Så alldeles precis efter bokrean fick jag en sen födelsedagspresent av en vän. Det var ett presentkort på Akademibokhandeln, så jag sprang så klart och köpte nya böcker typ dagen efter. ^^

Spökstaden av Ransom Riggs och The Fault in Our Stars av John Green. 

Woop woop! Är så glad över båda. :D Miss Peregrines hem för besynnerliga barn var så speciell på ett eget sätt så har verkligen längtat efter att få läsa Spökstaden. Jag har redan sett filmversionen av The Fault in Our Stars två gånger och grät seriöst ögonen ur mig lika mycket båda gångerna, om inte mer andra gången... och nu måste jag vara dum i huvudet som tänker utsätta mig för det IGEN? Oh well... Måste ju faktiskt läsa boken också. 

söndag 15 mars 2015

Uppdaterat bokbyte

Sådär, nu har även jag en sida för bokbytesböcker. Woop woop! Bara att kika in och se om det är något ni vill ha. ^^

Vadå, övertydlig? Förstår inte alls. ;) 

fredag 13 mars 2015

"Miss Peregrines hem för besynnerliga barn" av Ransom Riggs

Titel: Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
Serie: Miss Peregrine's Peculiar Children #1
Författare: Ransom Riggs
Översättare: Sanne Näsling
Sidantal: 380
Utgivningsår: 2012 
Goodreads-snitt: 3.79
Mitt betyg: 4.0
Köp den: Adlibris - CDON - Bokus



Handling: En ödslig ö. Ett övergivet barnhem. Och en samling märkliga fotografier... 
Skrönorna om barnen med märkliga förmågor är bedrägliga minnen från hans farfars barndom, och samlingen med sepiatonade fotografier är så klart bara ett av farfars alla påhitt. Men omständigheterna kring farfaderns död tar Jacob till en avlägsen ö utanför Wales kust och till de fallfärdiga ruinerna av Miss Peregrines hem för besynnerliga barn. Bland dess övergivna rum och ekande korridorer kan Jacob inte motstå en djupdykning i sin farfas förflutna och snart inser han att barnen i huset kan ha funnits i verkligheten. Att de måste ha varit mer än bara märkliga - kanske till och med farliga - och att de inte skeppades iväg till en enslig ö helt utan anledning. Men framför allt står det klart: De besynnerliga barnen kan fortfarande vara vid liv. 

Mina tankar: I början fastnade jag faktiskt inte så hårt för den här. Tyckte inte alls att den var så spooky som jag trodde den skulle vara. Det var faktiskt mest bilderna som fick mig att fortsätta i början, eftersom det var en så speciell idé. Så det var ju tur för mig att jag är envis och alltid vill avsluta böcker, för efter ungefär 100 sidor eller något började det ta fart på händelserna! 

De besynnerliga barnen var verkligen roliga att läsa om. Det var inte bara sådana förmågor som har blivit så vanliga nu, med osynlighet och tankeläsning, om ni förstår vad jag menar? Nej, det var mer annorlunda förmågor, till exempel en som svävade som en ballong helt okontrollerat och en som hade massa bin inom sig... weird. Men så kul att få bli lite överraskad och pressa sig att läsa vidare bara för att få veta mer om alla speciella barn. 

En annan grej jag också tyckte var riktigt spännande och annorlunda med boken var tidsresegrejen, eller hur tiden kontrollerades. Vet att det finns en del böcker som har med tidsresor som jag inte har läst, men tror nog ändå att den här idén var ganska speciell. 

Spoiler: [Alltså. Jag kan verkligen inte låta bli att störa mig på romansen mellan Jacob och Emma (hette hon det?). Jag menar, hon var ju faktiskt hans farfars gamla lover, typ. Ja, hon har ju stannat lite i tiden och sådär, så hon såg ju inte ut som någon skröplig tant, men ändå? Måste det verkligen vara en romans med i varenda bok så att om det inte finns någon självklar kandidat tar man en som haft ett förhållande med huvudpersonens farfar? Riiight. Hahah... Kan hända att jag ändrar mig, för jag gillar Emma, det är inte det. Tycker bara det kändes lite onödigt och framtvingat.]

Hur som helst. Även om den inte var så creepy som jag trodde, så slutade det ändå med att jag gillade den väldigt mycket. Rekommenderar till alla som vill läsa något annorlunda! :) 

Böckerna i serien: 
1. Miss Peregrines hem för besynnerliga barn
2. Spökstaden
3. Ej utkommen, eng titel: Library of Souls

söndag 8 mars 2015

En smakebit på søndag

Smakebit på søndag ordnas av den norska bokbloggen Flukten fra virkeligheten och går ut på att en delar med sig av ett smakprov ur boken en läser för tillfället. Enda regeln är att undvika spoilers! :)

Min smakbit kommer från sidan 118 i Christin Ljungqvists Fågelbarn. 



"
 "Kanske du ska bikta dig?"
Hanna tittade ut över de parkerade bilarna och fick syn på mammas metallbruna Toyota, den var som en droppe choklad. "Jag förstår att du vill att jag-"
"Du kan hitta tröst hos Herren, Hanna. Du kan hitta sanningen, så slipper du känna dig vilsen." 
"Men det där är ditt, inte mitt. Du vet att jag inte, alltså, jag tror på nåt, men inte det som kyrkan står för. Min tro är friare än så, mer, jag vet inte, jordnära."
"Kristendomen är jordnära." 
"Jamen, du har ju alltid sagt det själv; hade jag levt för hundratals år sen hade kyrkan bränt mig." 
"Det där sa jag bara för att... jag menade det inte så." " 

lördag 7 mars 2015

"Berättelser från Engelsfors"

Titel: Berättelser från Engelsfors
Serie: Engelsfors #2.5 (seriealbum) 
Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren
Illustratörer: Kim W. Andersson, Karl Johnsson och Lina Neiderstam
Sidantal: 112
Utgivningsår: 2013
Goodreads-snitt: 3.54
Mitt betyg: 3.0
Köp den: Adlibris - CDON - Bokus

Handling: Engelsfors är en stad med många hemligheter. Här avslöjas några av dem - i serieform. I åtta berättelser får vi följa De utvalda och personerna runt omkring dem, från tiden innan händelserna i Cirkeln till tiden efter Eld. Vi får till och med en glimt av vad som händer i sista delen - Nyckeln


Mina tankar: Jag gillar verkligen upplägget i den här. Det börjar med att Mona Månstråle ska spå för en ur sina kort, och varje kort hon drar berättar historien om en person i serien. Mona Månstråle, alltså. Så himla störig kvinna, men samtidigt helt fantastisk. Hon är spännande helt enkelt. 

Tycker tecknarstilen var bra också. De fick fram personligheterna på ett väldigt bra sätt. Om vi tar till exempel Ida och Vanessa, som verkar ganska lika till utseendet, så ser en ändå skillnad på dem för Ida har den lite elaka glimten i ögonen. 

Handlingen då. Ärligt talat tyckte jag inte den tillförde jättemycket till storyn, tyvärr. Vissa av historierna var ju sådana som en ändå får reda på i böckerna, men att det nu berättades i förstaperson-perspektiv från när det hände. Det var ju roligt att läsa det och se bilderna också så klart. Men alltså, är det bara jag som är ovan vid serieformatet, eller är den alldeles för kort? Många saker hade kunnat gås igenom så mycket mer noggrant. Det kändes lite stressat ibland. 

Hur som helst så är det roligt att ha läst den, och den får ett stort plus för Mona Månstråle! ^^

Böckerna i serien: 
1. Cirkeln
2. Eld
2.5. Berättelser från Engelsfors
3. Nyckeln

onsdag 4 mars 2015

Månadsrapport: februari

Lästa böcker i februari: 
1. Eld (Engelsfors #2) av Mats Strandberg och Sara Bergman Elfgren
2. Kunskapens frukt av Liv Strömquist 
3. Jonathan Strange and Mr Norrell av Susanna Clarke


Antal böcker: 2
Antal seriealbum: 1
Totalt antal sidor: 1549
På svenska: 3
På engelska: -
Tegelstenar (500 sidor eller mer): 2
Tunnisar (200 sidor eller mindre): 1
Omläsningar: - 

Trots att februari är årets kortaste månad så har den känts väldigt lång. I alla fall när jag tänker på att jag började månaden med att läsa Eld och det känns som länge sen nu, av någon anledning. Den var hur som helst riktigt bra! Bättre än Cirkeln till och med. 

I början av februari läste jag väldigt mycket, och fortsatte med det under läsosaloten. Sen har det blivit betydligt mindre och den senaste veckan har jag knappt läst alls. Det beror väl främst på att jag är stressad typ hela tiden, med kandidatuppsatsen coming up och allmänt mycket i skolan nu det sista. 

Har alltså inte läst ut Jonathan Strange and Mr Norrell riktigt än, men det är inte alls mycket kvar. Nu är jag dock så sjukt pepp på alla bokreaböcker som står och lockar i bokhyllan så kan inte riktigt koncentrera mig på den, haha. :)