lördag 18 mars 2017

MEN HALLÅ ELLER!

Alltså, det sjuka i att det var nästan exakt ett år sedan att jag skrev mitt senaste inlägg här?? Det var på internationella kvinnodagen förra året och jag minns att jag då var i en lite läs-, och med det också, bloggsvacka. Det var aldrig meningen att jag skulle ta en så här lång paus. Egentligen inte ens en paus överhuvudtaget. Det bara blev så att allt som pågick då med nytt jobb och livet över huvud taget tog över. Och ju längre tid som gick desto svårare blev det att skriva igen.

Då jag publicerade mitt senaste inlägg hade bloggen redan kört på tomgång ett bra tag. Vid denna tiden hade jag vikarierat på min bibbla i fyra månader. Jag älskade stället! Det är en mötesplats med bibliotek, öppen förskola och fritidsgård. Det är alltså tre ganska vitt skilda verksamheter som ändå har väldigt mycket gemensamt och det var fantastiskt att få dyka in där och jobba som bibliotekarie men också att få leka med barn, snacka med tonåringar och ha djupa diskussioner med de äldre besökarna. Allt på en och samma dag. Kanske under samma timme.

Men hur mycket jag än gick in i mitt jobb så fanns det också en person där som stack ut ur mängden och fick mig att smyga runt och snegla mellan bokhyllorna. Tydligen fanns det också en bibliotekarie som fick en volontär på fritidsgården att smita in i biblioteket fler gånger än han tidigare gjort under sin livstid. Den här volontären är numera min sambo, vilket nog är tur för jag hängde så mycket på stället även efter min arbetstid att folk väl började tro att jag bodde där. Ni vet "bibliotekarien bor i biblioteket"-klyschan blev nästan sann.

Hur är detta relevant, tänker ni? Ja jo, det kan man fråga sig, säger jag. Men jag har en fråga: vem visste att det skulle ta så här lång tid att leka vuxen? Sedan jag flyttade har jag ställt mig denna fråga cirka varje dag. HUR är det meningen att man ska hinna med att jobba heltid, träna, laga mat, tvätta och allt sånt som en bara tog för givet innan. Säger inte att jag var otacksam, men förstod nog aldrig hur lång tid allt sånt tar. Förut kunde jag hänga över en bok hela dagen, men nu blir jag ibland stressad när jag läser för att jag skulle kunna göra något annat istället. Och samtidigt blir jag stressad över att jag inte läser tillräckligt.

MEN, dit jag tänkte komma är att det faktiskt verkar som jag är på väg att kravla mig ur den här lilla gropen som jag grävt åt mig själv. Läser i och för sig alldeles för många böcker samtidigt för tillfället, eftersom jag utvecklat någon slags otålighet som gör att jag hellre påbörjar en ny bok än avslutar den jag håller på med. Men ser det ändå som positivt att jag faktiskt TAR MIG TIDEN att läsa. Blir inte ens stressad längre. Vilket är riktigt gött. Har ju saknat det så mycket! Känner också att behovet att ventilera utåt har kommit tillbaka nu när jag faktiskt läser.

Så, om ni har orkat ta er igenom denna gigantiska WALL OF TEXT med svammel om nästan ingenting egentligen så säger jag HEJ, JAG ÄR TILLBAKA! Hoppas ni mår bra? Om jag mår bra? Jo tack, bara bra. Vi hörs snart hörrni.

Ps. För att detta inte bara ska bli en blogg där jag gnäller över att jag läser för lite så tänkte jag att jag kan ta mig i kragen och recensera de böcker jag faktiskt har läst under den här långa bloggsemestern. Ligger en drös med halvfärdiga både i utkastet här och i anteckningarna på mobilen. Så håll utkik. :3


Sneak peak på min bokhylla för uppmärksamhet. Har precis fått hem en ny hylla, passade på att beställa en extra när vi ändå beställde andra möbler. Bild kommer inom kort när jag monterat upp och inrett den. :3

2 kommentarer:

  1. Nej men, har det redan gått ett år sedan jag såg något här sist?! Oj vad tiden springer iväg!! Men kul att se dig tillbaka i alla fall :D Och grattis till samboskapet. Det låter ju lite som en sån där härlig boknördig kärleksaga ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur!! Det säger bara swish!
      Men tack! It's good to be back :D

      Radera